Yrkesmedicin – om ohälsa i arbetet

Utreda, förebygga och forska

Yrkesmedicin är en medicinsk specialitet som ska utreda, förebygga och bedriva forskning om ohälsa på arbetet eller som uppstår i samband med arbetet.

Yrkesmedicin är en specialitet som bland annat förebygger ohälsa på arbetet. Som exempelvis har denna man både öronskydd, hjälm och väst för att vara säker i sitt arbete.

Exempel på yrkesskador är olycksfall på en byggarbetsplats, arbete med kemikalier eller smittoämnen som lett till ohälsa eller smärta i rygg, nacke, arm och/eller axel på grund av arbetet.

Ramazzini – yrkesmedicinens fader

Bernardino Ramazzini, en italiensk läkare och professor, skrev den första avhandlingen inom yrkesmedicin på 1700-talet. Därför kallas han ofta för yrkesmedicinens fader.

Han skrev bland annat en bok om arbetssjukdomar ”De Morbis Artificum Diatriba” som betyder på svenska ”Arbetarnas sjukdomar”.

Boken handlar om olika hälsorisker med 52 olika yrken. Hälsoriskerna är allt från kemikalier och sjukdomssmittor till udda arbetsställningar.

Han förespråkade redan då, på 1700-talet, att stillasittande i arbetet kunde leda till en för tidig död. Något som är allmänt känt i dag.

Folkhälsa

Folkhälsa är en disciplin som arbetar med att förbättra människors hälsa. Inom folkhälsa finns flera centrala fält; bland annat yrkesmedicin. Andra fält inom folkhälsa är epidemiologi, miljömedicin och preventiv psykiatri.

• Epidemiologi är en specialitet om sjukdomsförlopp. Hur sjukdomar sprider sig, om epidemier men också om folksjukdomar som väldigt många är drabbade av såsom diabetes och fetma.
• Miljömedicin är en specialitet om hur sjukdomar uppstår från omgivningen och miljö. Att se riskfaktorer i miljön.
• Preventiv psykiatri är en specialitet för att förebygga psykiskt ohälsa. Att fånga upp människor innan de söker vård.
• Yrkesmedicin – en specialitet om sjukdomar som uppstår i och med arbetet.

Risken med stillasittande arbete

Stillasittande arbete kan leda till för tidig död. Trots motion på fritiden.

Detta beror på att det krävs muskelsammandragningar för att rensa kroppen från blodsocker och blodfetter. Sitter du still en hel dag får du för mycket fetter i blodet, något som inte kan kompenseras med träning på fritiden. För mycket blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Enligt en australiensk nutida studie från Universitetet i Sydney, publicerad i Archives of Internal, så ökade risken att dö inom tre år med 40 procent för en vuxen som satt still i mer än 11 timmar om dygnet. De som satt mellan åtta till elva timmar per dygn hade en ökad risk att dö med 15 procent.

I studien deltog 220 000 personer i Australien. Av dessa dog 5000 deltagare inom tre år. Sju procent av de dessa dödsfall kunde förklaras genom för mycket stillasittande. Resultatet såg likadant ut oavsett BMI, ålder, kön och motion utöver sitt stillasittande. Du kan läsa mer om studien i The sydney morning herald.